Flashback från ensamhetens utsikt på berget av glas

Du sa
Jag är envis
Sedan ändrade du dig
Jag tänkte
Perfekt
Sedan gick du
Alldeles för tidigt

Du sa
Klarar du dig själv nu
Jag sa
Klart jag gör
Mitt inövade svar
Efteråt
Ångrade jag mig
Ångrade min styrka
Ångrade min oförmåga
Att till dig viska
Jag behöver dig

Du sa
Här är hon
Träffa henne
Och för varje gång
Orden lämnade dina läppar
Gav du mig allt fler skäl
Att tycka gott
Om dig

Du sa
Jag är envis
Jag tänkte
Underbart
Jag skrattade
Nickade
Jag sa
Ja
Som om jag kände dig
Som om du kände mig
Men
Jag känner inte dig
Du känner inte mig
Men
Jag vet
Du är
Lagom bra