Kom tillbaka

Som du tryckte mina läppar
Mot rännstenen
Tills det blödde
Mina blodröda läppar
Blev sköra
Jag grät inte
Jag stod stark och stadig
Och åt av rännstenens blod

Som du spikade genom mina armar
Tusen och åter tusen
Spikhål
Smärtan genom benen
Jag grät inte
Jag stod starkt
Tog spik efter spik

Som du körde över mina fötter
Krossade balettdrömmar
Krossade tårna
Ditt sista drag
Dödsdraget
Men jag grät inte
Mina blågrå ögon såg på dig
Torra, rena
När du körde över mina fötter

Som du sedan gick
Vände ryggen åt mig
Försvann
Inga fler ord
Inga slag
Ingenting
Och jag grät
Tills ögonen var rödsvullna och omöjliga att se med
Och så viskade jag
Kom tillbaka

På andra sidan jorden är tio mil bort (en töntig dikt om kärlek)

Du säger att det ju går bra
Att det ju fungerar
Men det gör det inte
Du säger att det är uthärdligt
Men det är det inte
Ensamheten var uthärdlig
Delad tvåsamhet är fruktansvärd
Vidrig
Och en prövning i styrka och ande
Varje morgon
Varje gång jag ser på telefonen
Fattas det ett sms från dig
Varje gång jag vrider mig i sängen
Fattas du på andra sidan
Varje gång jag går med handen vid min sida
Fattas din hand i min
Du fattas i min vardag
I allt jag gör
I varje andetag
Du fattas när jag kokar pasta
När jag borstar tänderna
När jag går över gatan
Du fattas
I varje andetag
Varje ögonblick
Du fattas mig
Kom hem

Sparvdikten utan sparvar

Du har ju allt det jag önskade jag hade
Rätt driv
En tro som bär dig
Genom allt
Styrkan som är beundransvärd
Tålamodet
Viljan

Jag har inget sådant
Jag har en svag och klen hand
Som sträcker sig för sällan till vår Gud
Ber om nåd
Och kärlek
Jag har fel driv
En tro jag inte vågar riktigt lita på
Noll styrka
Inget tålamod
En svag vilja

Ändå när jag på fel sätt
Visar min glädje
Stampar du på den brutalt
Verkligt gissar jag
Jag hade bara glömt hur det kändes
När man visar det finaste man har
Rädd och nervös
Och någon trampar på det

Förlåt
Jag är ledsen att det blev såhär
Jag menade det inte
Och nu, gör det ont i oss båda

VARA DIN VÄN

Jag önskar jag fick
Men vet inte om du egentligen
Bryr dig
Jag önskar jag fick
Men du har en stenhård attityd
Under den når jag inte
Innanför får jag inte vara
Du skyr dina tårar
Ignorerar din smärta
JAG VET JU HUR DET ÄR
Vi är väl lika
Egentligen
Det som stör mig
Likheten
Jag önskar jag fick
Jag önskar jag fick
Men vet inte hur
Hur gör jag
Jag är inte tillräckligt smart
Cool
Kristen
Eldig
För din smak
Jag är för medioker
För bedrövligt medioker
Men jag vet ju hur du har det
HJärtat på utsidan
Blodfläckar på tröjan
Varje dag
Vareviga
Förbannade dag
Jag önskar jag fick
Jag önskar jag fick bära ditt innersta
Bara en stund
För sjutton
Jag önskar jag fick

VARA DIN VÄN

En ful apatisk sanning om gudsflickans veka människohjärta och Guds storhet, närhet, kärlek

Så långt från dig
Så långt
Och ändå är du just bredvid
Andas på mig
Jag känner ju dina andetag
Förnimmer din närvaro
Och ändå
Så långt borta
Jag är ditt apatiska barn
Gnyr och kramar din hand
Oroar mig för allt
Våndas
Skriker på dig
Blir arg
Blir rädd
Gråter
Och du är ändå kvar
Jag blir apatisk
Ovärd din kärlek
Ovärd nåd
Ovärd
Kan inte prestera
Jag som lever för det
För prestationen
Att göra något för att bli någon
För dig kan jag inte göra något
Du älskar mig redan
Så jag får panik
Blir apatisk
Ber hjärtlöst
Gör allt hjärtlöst
Dansar mer hängivet än någonsin
För att jag lever då
Presterar då
Och allt annat är apatisk dimma
Långt från Dig

Lilla handen i stora Gudshanden

Sten på sten
Mask på mask
Lager för lager
Och någonstans under
Jag
Den du söker
Ännu längre bort
In
Mitt hjärta
Det enda jag vill ge dig
Jag sorterar bort viljor och längtan
Kvar med kärleken
Handen som håller
Och jag viskar
Led mig din väg
Jag ser den inte
Men
Jag älskar dig
Det är det enda jag kan ge dig
Min kärlek
Och ibland
Knappt ens det

tolfte januari regnade det inte

Man skapar alltid vackrast
I
Misär
Och just nu
Mår jag för bra
För att skapa

Invänta tystnaden
Och lyssna till den
För mina ord ger dig ingenting
Idag
Jag hoppas du hittar
Den du sökte
Du sökte en kvinna
Fann en själ
Edith S och jag vet
Du är besviken
Jag säger adjö till dig
Bränner mina ord om dig
Slänger utan att se efter vad det är
Dö
Dö minnesfantasier dö
Adjö materialet
Hej verkligheten

Jag skapar inte det vackraste
Jag säger sanningen
Och försöker
Desperat
Leva med den