tisdag 30 juni 2009

runaway bitch

försent igen
innan jag vet ordet av 
gnider jag till i ögat 
och det svider
kliar 
river
hur mycket medicin 
jag än häller i 
det enda som hjälper
är mina salta tårar 
som dag och natt
trillar för mina kinder

samtidigt som jag tänker på allt
men mest inget
fastnar i det enkla
ligger i sängen på tok för länge
glor i taket
vill träna
vill avsky mig
vill svälta mig
vill vara fejk
vill låtsas-le
FÖR DET ÄR JU DET JAG KAN
men jag kan inte fly det faktum
att jag varken har modet eller föraktet 
till att bli det 
jag en gång var

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar