I sin rutiga sommarklänning klev hon ut i snöstormen med voltaren på smalbenen och håret i en boll på huvudet, snälla. Intet mer

Jag orkar inte mer nu

Precis när skrattet klev in genom dörren

Drog hälsan

Och jag smörjer och smörjer

Känner intet

Och du

Som om jag inte hade nog med bekymmer

Du

Jag vet inte alls om jag vill

Vill du

Jag vill inte

Vill du

Elller ja

Vill du

Vill du så vill nog även jag

GÅ

För jag törs inte

Och jag bråkar med Pappa för att Han måste utmana mig

För att Han vet min potential

Kan du gå först

Kan du kliva först på den spröda isen

Som fiskpinnar

Spröd

Spröd is

Tunn

Kan du kliva först

Kan du

Vill du

För jag törs inte

Kan inte

För mina ben har gått sönder

Kliv först

Jag lovar

Jag följer

Perfekt